Vem är du bakom monarkfjärilens fasad?
Vem är du när drottning av trollslända somnat in?
Vem är du när allt jag minns av dig blott ett eko av tystnad?
Vem är du när du speglar dig i krackelerad sanning?
Vem är du när natten smeker morgonen?

Vem är jag som vingklippt drakhona att överge havet i din blick?
Vem är jag att somna, medan du vaken är?
Vem är jag att trösta, när videungen för länge sedan vissnat?
Vem är jag att kupera kortlek och lägga patiens med ditt liv?
Vem är jag att gömma mig i pionens knopp för att så småningom slå ut mina blomblad som nyårsfyrverkerier?

Vilka är vi när vi vandra som gudinnor genom berguvens ametistgrotta?
Där älskade alltid älskat. Där krusbären jag plockar och ger dig oss förenar?
Där vi kan åter finna varandra och kärleken som en gång var vi.
Vilka är vi när passionsblomman sluter sig runt våra sorgsna själar och
omsluter oss med vingar av snö?

Vem vet? Snart är vi som skuggor i vårat egna universum.