Efter att hon hade gått i cirklar i över en timme i skogen
så förstod hon att hon hade gått vilse
Vilse i pannkakan
Och det är då som hon trött sätter sig ner på en stor
och mossig sten, då det plötsligt händer något
För plötsligt kan hon höra en silkeslen röst viska till henne
genom vindarna i skogen ifrån öster len
En röst som viskar snällt till henne vilken väg som hon
måste gå för att ha en chans att komma ut ifrån skogen
Och glad som hon blir så ställer hon sig självklart upp
och niger åt skogen samtidigt som hon tackar så mycket
Tackar så mycket till alla viskande vindar och alla
susande träd
Sedan börjar hon raskt traska åt det hållet som rösten sa
att hon måste gå emot
Och det gör hon nu med sina utvilade ben
Hon går fram med stormsteg
Och titta där säger hon högt till sig själv, helt spontant
när hon äntligen kommer ut ifrån skogen
För titta där
Den är ju den där lilla staden till by som bara måste
vara Flen...

Vilse i pannkakan!

Ken Cassel
16/6-2019