Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Möte vid muren

 

För min hand

längs medeltidens

grå murar

för att fånga dofterna

av vaxljus och lavendel

av tid och närvaro

och av det heliga

som kallas kärlek

 

och visst lever makten

i kyrkans guld

och adels epitafier

visst hör jag bönerna

som viskningar  

i sommarvinden

men rösten är din, nära,

en dag i livet

 

 

Man kan mötas

och aldrig se varandra

man kan tala

utan att lyssna

medan hjärtat slår

och tiden stillnar

vid porten

in till helgedomen

 

 

och man kan se

att denna tid

har sina ögonblick

sina sekunder

under Marias vida mantel

och i samtalen

om vad som är lycka

mitt i det grå

 

 

Det finns ingenting

och ändå är muren

som jag rör vid

len som en kvinnas hud

efter doppet i sjön

och fågeln som sjunger

i de stora lindarnas grenverk

är på riktigt

 

som molnen på den blå himlen

som solens eld

som en hand i en hand

medan tiden sover

och berättelserna lever

i mötet nära ån och träden

och under en måltid

tillsammans




Fri vers av Peter Olausson VIP
Läst 216 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2019-06-17 22:15



Bookmark and Share


  Lena Själsöga Keijser
insiktsflöde
2019-06-21

  Aisha VIP
mycket fina bilder och en text som jag ivrigt läser vers efter vers....
den väcker mina tankar och min fantasi...
tack
/Aisha

2019-06-20

  Feminaz
Många dimensioner ur ett intressant berättarperspektiv. Andlighet, kärlek, historia. Bara skriv, skriv en novell, en roman...du har ett djup att berätta ur!
2019-06-19

  Ciralina eller Annmari Nyzell VIP
medan tiden sover
och berättelserna lever
2019-06-18
  > Nästa text
< Föregående

Peter Olausson
Peter Olausson VIP