Gå med mig ut i skuggan grå där det råder tystnad ropar filosofernas spöke och när morgon nalkas finns det slutligen blott tomrum kvar längs synfältets rand ty verklighet har redan åkt förbi konsumerande en värld och spottande ut politiskt korrekta scenarier på vägen.
Utanför i täppan skakar vind trädens kronor särskilt då ett skimmerdjup vaskas upp ur höstsol sedan stoff från vardagen passerade vårt kyffe på väg ut i verkligheten. Från alla håll stormar stoft fram, så att mitt vara tilltar i omfång om än långsamt. Kvar ståtar omgivningen i vad som skall föreställa vår värld helgklädd i solljuset men naken under den obevekliga vinden.