Så kom det sig att människan 

stod alldeles värnlös inför en

av mildaste kvällar.

Utan försvar lät hon den falla

ner över sina axlar 

Den sjönk stillsamt och ömt

medan den berättade att nu

är midsommartiden alldeles 

ny att möta och famna 

Hon låter tanken fyllas till kropp

och själ medan hon går den

till mötes...redo att famnas

och blomma