Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Jag har alltid fascinerats av skrivandekonsten. Hur den uppkommit, och varför. Jag erbjuder inte mig själv eller någon annan några svar, men delar gladeligen med mig av den teori jag själv finner ett metaforiskt värde i att reflektera kring skriften.


En Hanfågels klagosång.

När en hanfågel vuxit, från en hjälplös liten skinnbit, och blivit det praktfulla djur, med en uppsyn och fåfänga som till och med Liam Gallagher avundas, så måste den nyblivna vuxna Hanfågeln ge sig av, ut i det okända. Den kommer att fortsätta flyga tills den hittar en ny flock, ett nytt hem. Fåglar, av samma art, har ett varierande språkbruk flockarna emellan. En Hanfågel kommer inte att hitta sin älskade partner i sin flock, den är genetiskt programmerad att välja en partner med en annan dialekt än sin egen. Och därför tar Hanfågeln ett språng ut i det okända, i jakt på sin älskade.

När den sedan hör kvitter beståendes av samma ljud, men framfört på ett annorlunda sätt, ansluter den. Den uppvaktar inte honan genom att vara aggressiv mot de andra hanarna, som har gjort samma resa som vår fågel. En fågelhane hittar inte sin älskade, hon hittar honom. Av den orsaken består Hanfågelns huvudsakliga arsenal av hur fin den är, och hur fint den kan sjunga. Hanfåglar av vissa arter framför de mest komplicerade dansnummer, i hopp om att Hon ska välja Honom. Vad händer med Hanfågeln, som till det yttre är så finputsad och vacker, men som inte kan sjunga annat än en sorgsen klagosång? Jag har inget svar på den frågan för tillfället, men min upplevelse av hur ett människoliv ter sig, så kommer hanen att till slut få sin älskade, men den älskade kommer tids nog att lämna hanfågeln i takt med att nya hanfåglar ansluter, de kanske inte välsignats med vår hanfågels ofelbara fjäderdräkt, men de kan kvittra.

Den enda egenskapen avgör om hanfågeln någonsin hittar en älskad som kan utstå den. Jag känner mig som den Hanfågeln när jag stilla reflekterar över de älskade, som alla tids nog lämnat mig till mitt öde, när de med tidens rand får uppenbarelsen att sången jag sjunger inte är vacker eller sprudlar av glädje inför den spännande resa som livet utgör.

Jag är en fågel vars enda sång är en klagosång. En sång om sorg, smärta och den ihållande känslan av meningsfullhet. Jag är en fri fågel, befriad från alla de förmågor som för honan är ack så viktiga. Människor, liksom fåglar, är bundna av naturens lag, och naturens lag står utanför mänsklig kontroll. Många honor ser den här fågeln, dess fjädrar och dess fräckhet, men förälskelsen avtar, när hon hör den sång som inte fyller henne med glädje och välbehag. När honan inser betydelsen i de "kvitter" som utgör klagosången, och ser den för vad den är, sorg, tomhet, likgiltighet. Så är hon ur ett biologiskt perspektiv tvungen att lämna hanen åt dennes öde.

Hanfågeln flyger tills den hör en ny flock, där samma historia, som beskrivits ovan, utspelar sig, som en inövad teater avvisar flockens honor Hanfågeln, som flyger iväg.

När Hanfågeln flyger reflekterar denne kring hur värdelös den är, när Han hatar sig själv som mest, när tanken på att upphöra flaxandet, och ramla i backen mer och mer liknar ett öde, något som ska ske, så hör Hanfågeln ett dovt skramligt försök till kvitter. Fågeln lämnar planerna på att ta sig själv av daga för att stilla nyfikenheten som den vedervärdiga ursäkten till kvitter väckt inom honom.
Han hör skränen, ju närmre Hanfågel flyger desto fler låga stämmor kan urskiljas ur den klagostorm som skriker efter honom. Där är de. De har hittat sitt träd. De känner empati inför varandras klagosånger, och skränar empatiska budskap till klagosångaren.

Vår Hanfågel inser att han hittat den flock som hela tiden varit ämnad för honom, och den andra skaran av defekta fåglar känner likadant. Vill du höra min klagosång?

Vill du, trots det, se att även jag, innerst inne har en önskan om att dela mitt liv med någon, ty den är lika stark som hos fåglarna vars kvitter är vackert? Vill du bli min flock?




Prosa (Fabel/Saga) av Preech
Läst 165 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2019-06-21 11:21



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Preech
Preech