Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

[10 fallande dikter]

[1]

din
första
och
därför
enda
fråga
flyter
ut

ger
svar
och
åt
nålen
som
sätter
punkt
en
annan
plats

det
enda
som
inte
handlar
om
sex
eller
tid
handlar
om
sig
självt

och
vet
du

allt
som
handlar
om
sig
självt
flyter
ut
och
försvinner

din
första
och
enda
stund
fortsätter
därför
tränga
sig
in
i sakernas
tillstånd

balansera
över
eldens
öppna

skuggranden
av
en
frågas
yttersta
kant

bär
eller
brist





[2]

detta
ursprungliga
språk
i mitten
av
allt

kretsar
kring
elden
kring
könet
kring
det
berusade
allvaret
inuti
någons
subtila
svar


somna
med
öppen
hand
och
håll
mig
med
ansiktet
neråt

munnen
mot
havet
och
seglad
ut
från
sitt
mörker

kursen
lagd
för
din
hand
och
låt
det
kroppsliga
fästa
sig
vid
sig
självt
punkt
för
punkt
tills
rummet
brister
och
allting
faller
ut
över
kanten




[4]

minns
druckna
ögon
och
av
stundens
tystnad
läppar

som
av
nätter
och
av
hud
och
av
brinnande
lugn

som
att
somna
och
falla
vänd
efter
världen
trycka
sig
mot
den
innersta
punkten
tills
man
drabbas
av
svindel
och
vaknar





[5]

när
du
vaknar
med
handen
kvar
mot
havet
målar
den
fingerblommor
svett
och
av
hennes
naglar
runor
i ryggen





[6]

en
del
dagar
var
allvarliga
som
händer
och
nätterna
bar
dagg
genom
kroppen
och
himlen
var
en
rinnande
berusning


föreställde
du
allt
jag
drömt
om
när
du
försvann
ut
mot
hallen


efteråt
tröstade
mig
björken
lät
min
kropp
vila
mot
rotvattnet
och
allting
som
kom
in
i min
mun
landade
stilla





[7]

jag
har
längtat
bort
från
det
talade
språket
undrat
varifrån
blicken
är
sprungen
hur
stor
gåtan
är
i dess
botten

pressa
mig
mellan
dina
läppar
till
tystnad
mot
nervtrassel
och
skälvande
kosmos





[8]

känner
du
längs
varje
del
av
mig
tills
jag
släpper
taget
och
tar
med
oss
båda
i fallet

dessa
dikter
är
mina
murar
och
jag
ska
skriva
tills
varje
plats
har
ett
namn
om
du
lovar
att
läsa
tills
varje
ord
givit
upp





[9]

sedan
samlar
jag
dig
till
tecken
plockar
tiden
som
kapslar
genom
gräset
kammade
minnen


en
dag
ska
jag
klä
mig
i droger
och
vidröra
botten


vara
kärnan
som
brinner

långt
in
att
det
återkastade
ljuset
endast
är
en
skeneld
i blicken
du
möter





[10]

ibland
hur
du
vill
in
i den
världen
igen
omslutas
av
elden
hennes
slickade
kön
millimetrarna
tungspets
och
bevekelsegrund

kvar
i munnen
efteråt
är
varje
ord
som
måste
smakas
och
tolkas

varje
puls
som
måste
resa
sig
till
dikt

kvar
är
allt
som
vill
bilda
sig
till
en
upprättad
tabell
över
människans
drifter
om
det
i grunden
ensamma





[11]

varje
del
av
detta
språk
bär
utomspråkliga
drag
och
varje
utomkroppslig
stavelse
är
en
kodad
process

begäret
är
en
skepnad
av
längtor
och
medan
allting
tycks
fortgå
ödelägger
vi
dessa
trötta
scener
av
förgånget
och
kvarhållen
tid







Fri vers av mitt nya namn
Läst 58 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2019-06-24 22:47



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

mitt nya namn
mitt nya namn