så du gav av ditt innersta
det yttersta, det grövsta
det minimala, av kärlek, glädje
sorg och hat

du gav i strid och stilla frid
av hjärtats lust och mörkrets dust
i passionens ologiska kaos
blev du din egen Menelaos

år ut och år in
en kamp med ord
där orden alltid vinner
med eller utan häst
förblir poeten i sitt Troja
oslagbar
men sårbar