Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


2018-03-22 kl 12:21


fången



Är det inte dags vi ser oss själva i vår självgodhet
hur magra vi blivit om kinden
har vi mist förmågan låta känslan
iver hat eller kärlek
löpa som en våg genom kroppen
från nos till svansspets

har vi mist förmågan se varandra
i ögonen
se själen under ytan

alla de som obarmhärtigt mals sönder och samman
av en omvärld med ögon och hjärtan av sten
ändock är vi en del av alltet
alla är vi värdefulla
vi är ju i dag Gud bevars näst intill
avkristnade det ekar i de svenska kyrkorna
så psalmen om empati
och medmänsklighet
lär inte många sjunga

gör vi är det med en kluven tunga
vinglar hit och dit
där det bäst lönar sig sjunga


Tillhör du dem som klagar mot fullmånen
över den lilla sten i skon
inte ser berget grannen sviktar under
har du för vana fånga fjärilar i flykten
äta dem de som sticker ut
färgen annorlunda
är din fasta övertygelse det enda tro

ser du inte dom som står med näven i byxfickan
i den nattliga parken
de som brister alltmer för att överleva
bland de förtorkade organismerna



I varandets nu är det så enkelt vi är två organismer
de som vandrar besjälade av sin förhoppning och tro

att under den hårda ytan finns hos alla
fången i något skrymsle
själen
som vill släppas fri och känna glädjen i dagen

och de som drömmer cartesianska drömmar
vandrar mellan A-B tills dagen brister

*

Kommentarer Fången

Thomas Widemark Bra skrivet, tänkvärt!
2018-03-23

Marit Ohlquist Texten är som en gobeläng med många tänkvärda inslag i varpen!
2018-03-22




Fri vers av the wildcat VIP
Läst 21 gånger
Publicerad 2019-06-26 18:43



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

the wildcat
the wildcat VIP