jag har slutat plocka
slutat räkna, när nog blev nog,

pappa bara sover jämt, säger barnet,
och blandar morgonbrygder från slattarna
på soffbordet.
lite mellanmjölk, några skvättar öl, kallt kaffe,
sådär som barn gör

" mamma smaka "


.


egentligen
var det inte mitt beslut
det var du som valde bort oss
varje morgon
varje kväll
varje år

bakom burkarna, bakom sängen
bakom ursäkter
om något slags tröttsamt jobb

och tillochmed barnet skriker
i glädje när flyttlasset går


.


inga fler lögner, inget mer tjat,
ironiskt nog säger du det blir ensamt
vad ska jag göra nu,

jag kommer jobba ihjäl mig
om jag fortsätter såhär
och jag tröstar
" ingen fara

du dör av alkohol långt innan dess "