Det var en gång en kille i student korridoren ( i Uppsala var det )
från Persien som kunde bara
kanske 50 ord på Svenska -
under en lång tid -
fast han var mycket talangfull på att kommunicera
Hans språk var rakt på sak
och alla förstod honom
Vi blev även vana att sjunga hans ramsor
så musikaliska var dom

Hans språk löd så här

"Vänta, vänta
titta, titta
Jag, Du
Du kompis
kommer inte
ringer inte
varför varför
jag vet inte
jag du
du kompis...
kommer ikväll
Mamas
kyckling och ris
väntar väntar
jag, du, du kompis
Varsagoda"

Vi kallade den för Temurs Sång...och han lagade världens bästa ris
i en japansk national cooker...när han lagade mat var alla välkomna till hans bord - vänner, bekanta, och främlingar...Skål till dig Temur och och Tack till goda vänner
Tack för din enorma gästvänlighet...Temur, Aziz och Saleh.

once upon a time in the corridors of Uppsala at the university there was magic on the menu.

the apache kid