Den slitna sonen som ingen älskade
Ensam lämnad att växa sig vild
Så många år sedan ett barn övergavs
Att idag är han inte längre någons barn
Du kommer aldrig se hans vackra leende
Du kommer inte höra hans varma skratt
Han sköter sina affärer obarmhärtigt kallt
Han är hård som den gata som givit allt
och som berget som skymmer hans sikt
Han lärdes att dra trasiga flaskor där ute
Dansade med både nävar och kniv
I de gränder och i de pundarkvartar
Han skulle kalla sitt liv

Han reste över en obevakad landsgräns
Himlen så mulen men sluten utan en droppe
Han lärde känna de kyligaste kranarna
På en gata hårdare än han känt här
Han blev kär i dessa galna pundare
Tjuvar och mördare, kriminella och sorgsna
Det han ville ha fanns hos dem där nere
i deras förvar och i deras vener
Här behövde han inte vara någons son
För han kunde sitta bredvid djävulen
Ensam lämnad att växa sig vild
Förblev han den son ingen älskade