Redan medlem?
Logga in
en början
är det så en ombonad barndom
lämnar oss sårbara lika väl som en oordnad vi finner sorgen sargad nära marken i världens mitt starkare om våra sinnen är öppnare än andras en viljas stål cirkulerar tankarna utan att förstå, innebörden i vårt väsen krossad av systemet, förgjorda av krav förvirrade i en värld vars existens bestjäl oss på våra liv Varför tar ni våra drömmar formar oss till själlös framtid
desperata ser vi färgerna blekna det sägs att det går över, men det gör det aldrig ! vi kommer aldrig krypa in i er fyrkantighet
där ingen kan stå rak När musiken tystnat blir människors ögon kallare
språket de talar, kantigare så fattiga alla som berövar oss livet
när ni spelar er experimentteater på scen och när ni sedan attackerar med era klagomål det handlar om en sanning ni lurar oss på
visst blir vi så innerligt trötta men ännu är vi inte hjärndöda nog utan att vi äcklas och sparkar tillbaka och skriker för att det ska göra ont att gå över lik
Våra lik det påstås att människor existerar för samhället
men det är fel
vi existerar för oss själva alla ni som går känsloslösa genom livet ser ni inte att historien upprepas !
Fri vers
(Modernistisk dikt)
av
morgonstjärna
Läst 161 gånger och applåderad av 1 personer Publicerad 2019-07-13 18:10
|
Nästa text
Föregående morgonstjärna
Senast publicerade
antikrundan stingrockan pussel duggregnet Tänk ändå klokuggla stod på händerna fattigdom så mycket Se alla |