Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Övergångsobjekt

Vi bodde varsamt i nedbrända hus
i lupinbuskage, ett rostbitet badkar
lukten av fuktiga vävtapeter
åt även vi av minnet, närda av slutet
sov vi som blunddockor
tätt och ytligt i bäddar av glasull
sängar av bågnande spånplattor
våning på våning av sjunkande dvala
lakan av osagda ord

ibland är det femton år sedan någon dog

man kan få spara tre skjortor
en av rödrutig flanell, noppig vid ärmsluten
en vit med blanka träknappar
och en soldatgrön och lappad
man kan behålla dem mycket länge
men doften kommer att försvinna
en molekyl i taget, andas in
gör dem till delar av mig,
osörjbara




Fri vers av Grävling
Läst 203 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2019-07-15 02:18



Bookmark and Share


    Lena Staaf VIP
Fattigdom och sorg. Sorg har alla mer eller mindre men den fattiga mest.
2019-07-15

  Ulf Carlsson VIP
Fint med tempusväxlingen i dikten; dåtid, nutid, framtid. Bildrik och sinnesnära dikt med läsvänlig struktur. Sorg är och blir en del av oss alla.
2019-07-15

  Gunnar Hilén VIP
Ja...sorgen måste rivas loss för att bli sorg....så sant !
2019-07-15
  > Nästa text
< Föregående

Grävling
Grävling