Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Sisu och kärlekens yttersta spets. Den så skarpa.


Maskin


De som känner mig på riktigt.


Vet vilken maskin som bor inombords.


För att när jag bestämmer mig.


Och har dedikation.


Mentalt och fysiskt.


Och tro, hopp och kärlek.


Spelar betongväggar ingen roll.


Jag bara bryter mig igenom.

Kliver ut på andra sidan.

Med damm i ansiktet.


Och frågar.


Vem har rört min familj?


Då vill ingen vara i närheten av mig.

(Tro mig.)


Dock bara mina älskade.




Fri vers av Tommy Vähä-Rainio VIP
Läst 149 gånger
Publicerad 2019-07-21 10:39



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Tommy Vähä-Rainio
Tommy Vähä-Rainio VIP