Där blodlönnens akvamarinblå andetag vilseleder. Champagne tulpaner rostar frusna ögonblick av sorgens kärlek. Vinden smeker tystnadens guldschakaler men ändå inte. Livets skrubbsår albatrossen idisslar minnen av vår lycka med disktrasan du torkar bort resterna av de ögonblick vi osynliga för varandra i mörkrets scen. Vildvuxna äventyr i sagoslottet vi aldrig anade lodjurens frihetssökande i den pärlemor trappa som leder mot evighetens akvarium. Påminn mig om vitsippornas ökensand. Du tröstar ditt inre barn. Där frestande hallon på strå, den sommar som försvann mellan demoner och flamingos. Vi återförenas i glömskans vissnande midsommarkrans. Vill du frottera dig bland smekande smicker smått desperat, vila i min sanna aura. Tropisk passion vi älska i galaxens universum. Huttrande jag ryser i den mardröm som pelikanen gett mig. Berguven i silvergruva mina fotsteg leder mig hem. Jag känner mig älskad igen.