"du får inte träffa någon



passionerad, som ger dig den närhet du behöver. konstnärlig, nejmen känslig
och så

det skulle bli disaster"




×××



vi stirrar i taket
något ljust som aldrig kom
samlar ton, ljudsätter oss i sista
och han klämmer min hjärna blodig
på underlakanet

vadå då, jag är inte den
längre
behöver inte räddas,

säger
att det är ju därför
jag känner mig så ensam
med dig



drill,

dansar illusrativt, fläktar
mina händer för att stoppa blodflödet
// för att jag inte når ner
för att jag måste mötas på din yta
för att du inte når mitt djup //


×××



en tystnad, en lång stund
en slags konstpaus av en icke-konstnär
och en rödsprängd sådan
"det kan ligga något i det

jag har aldrig bottnat i vem du är"




och även fast jag visste
även fast ingenting finns kvar
gör det ont

när orden landar där



där, på min botten