Allt är stilla

allt är en begrundande stillsamhet 

framtiden oviss men upplogad

om önskan och viljan finns

Allt är stilla 

hör du...

ett behagligt lugn, ett sus

från himlarna och jorden

Jag skriver, målar, sjunger

i tysthet...min syster...min bror

med mitt jag

en nybliven gudmoder

Kära lilla barn

i huvudet sorl från ingenstans

till klockans tickande tacksamhet

Vår tid på jorden, du vackra lilla

Vinden målar en sällsam stillhet

Fria variabler från en kosmisk moder 

Stilla följer sekunderna varandra i tiden

Var jag sådan? Tom i blicken

Kanske, troligtvis utan inriktning 

Förutom när jag tittat på dig

Där en kort tid, men alltid med mod

Jag har lärt mig se med alla ögon

Vat det bättre förr? Nej. Så många förkunnade tomrum

Allegoriska vandringar utan bemärkelser

Hur var min storm? Den var ingen storm det var mer!

Nu, stilla i min ensamhet

Jag ser in i dina ögon och ser klart och tydligt din karta

Förstående och viss om att den inte är min

Jag förtjänar ärlighet, ömhet, kärlek och lycka

Stilla stiljtje, ett lugn

Inga stormiga signaler

Inget av något

Just nu vill jag bara vara stilla

Fasta beslut i en egen harmoni

sakta kommer deras despoti 

höras som ett fall, där allt finns

av mig i noggran sannings dokumentation

Lugnet i att bara vara i ett med sin stillhet

Lära sig leva med taggen, hadrianus soaré

bli vän med den och ärret, utför en ritual

Allt är bättre än innan, lugnet

Jag stannar här, jag bor här ett tag, jag trivs 

Jag rotar in mig, jag vilar i detta nu

Det känns tryggt, det känns bra

i mitt hjärta är det bara jag

Allt har planats ut, smärta, sorg, svek

Jag har stillhet i målningens bildrum

Bara jag är havande på frustande lust,

min lärdom att tämja där det brinner.

Invänta den rätta.

Tid, rörelse, laviner av dokument 

Kraft verk av min retorik

Jag skall vara stilla ännu ett tag

Även om jag precis nu vet min tystnad

Med mig själv, i mitt lugn, i min tro

Inga landminor mer, inga förljugna narcisister med ondska 

Inga depressiva egoister som suger ut energin 

Kanske målar jag ett förnuft av sprakande färg om andan faller på

Annars, stilla bland tecken och magiska under

Altarskåpet från mörker till ljus

Vågar inte vidröra mina 70 kapitel

om solen i spegeln &

ljuset bakom mörkret

måste vara nöjd, modig & lämna min baby

Snart begravs fragment av stress och kompositions ekon

Långa format längs horisonten av mitt liv, år av skrift

Ombörjan av en livsbana, stillhet, ro, en ny mening

På andra språk färdas nu jag och alfabetet ut i världen 

Det är verkligen stort, stort med tystnad och ett inre lugn

grandiost och förlösande, flickorna fick veta i våras

Något de redan visste, de vill med ha tystnad

De fick ett välja mitt namn, mor är redan det bästa av allt

Vill vill ha dig för oss själva. Så vackert så fint

Vår alldeles egna härliga hemlighet, mitt alterego...

Utan krav, de väljer när namnet skall ut

vi fnissar högt

till tystnad hållandes våra 6 händer, så mycket kärlek

på en fjälltopp i rosa skymning Skålar vi

 i varm chocklad över påskriften.

Så stor tiden är i dessa små timmar

Skulle någon ens tro att jag inte var produktiv

i tystnad i sorg i avgrund i oförmåga i oförlöst hjärta

men nu, bara ett stilla lugn från dåliga energier 

Allt existerar bortom deras trånga syn och egoism

Jag vet precis vilka de är nu

Långbordets varierande scener av frukt

Jag skapar alltid ett kommenterat fält

Låter dig bilda en tro ett hopp en önskan en tanke

men nu...stillhet, en ro

Bort med svepande kurvor, naturen blir min lag

Relationer av paradoxer, sido  existerande av vaga meddelanden

Mina dubbelexponerade analoga foton i stillhet, mitt bättre nya jag

Finns scriberat i vardagen fast bara så få vet

Jag ser det själv nu. Nivåerna genomsyrar varandra som ett lager tårta

Allt är diktning, ordbildsrelation måhända, 

Min lycka, min stillhet, mitt skratt, min nöjdhet i min styrka

Som jag kämpat med sorg i min inre hypertext

Alla nålsögon, du tror du vet men du har ingen aning

Min fantasi, min sanning, mitt perspektiv, min ärlighet

Jag är Stadig som en fura, i det inre är jag alltid styrka och beslut

men otroligt skör inför lögner och den som behandlar mig orätt

Allt de inte vet om min kreativitet 

Nå, vem tog bilden..om inte jag

Nå, vem skrev ...om inte jag

Delade i tiotusental men min tystnad består

Min egna stolthet, min prestigelöshet

Jag är en planet, jag verkar över flera kontinenter

Lusten brinner men jag är i stillhet nu,  

Jag bor i stillhet nu, här ser du inte mitt sköte

Trädgården kan brinna men i mig är stillhet

Stillhet

Stillhet

Stillhet

tills det är rätt tid att dansa in vårbäcken.