Ett skimrande silver vit sken uppstod av en gestalt i det isblåa gräset.

Du var i en annan ypperligt drömmande dimension.

Du hade länge önskat att din själ kunde gripas an till en annan värld,
där du på jorden kände att du var för egendomlig.

Nu var du i denna egendomliga dimension där andra människoliv först kommit till och äntligen hittat sin kraft inom sig och blivit till fyllo.

Trädkronorna sotfärgade med syftet att få dig filosofera in i ditt djupaste och se verkligheter, som kändes så genuina att du kunde göra dom till liv.

Kristall kvart blått vattenfall på avstånd och det som ingen fattar meningen eller inbörden i.

På det höga berget med slät platåyta med skinnande genomskinlig bricka av kraft med vingar i mitten av dom som likaväl bländade än.

Ljusblått sken steg uppför den - som rök från en brasa, som gick nästan mot vit och skimrande lika så.

Det gav ett så himmelskt sken så att du blev förundrad och helt tömd likaså du.

Men det var icke gjort av händer på en själ utan var tvunget att var skapat av något bortom alla världar och universum i oändlig kännedom.