Gudinna av svartaste onyx. Som sfinxar vi trotsar ökenvinden som sköljer över oss. Palmer svajar svalkande ovanför oss. Vi berusar oss på övermogna frukter. Vi är vita tigrar i nattens månsken av opal. Ett kryddmått otålig i väntan av tidtagarur utan visare. Vi putsar varandras päls, glansig, så glansig. Osäker och försiktigt vi öppnar speldosa där ballerinan dansar för oss. Vi lutar oss över kastanjeträdet och önskar oss förälskelsen vara för evigt. Innan nattens fladdermöss förgiftar vår kärlek. Om du kunde se igenom min fasad av krackelerad spegelbild. Vi samlar stenar längs stranden och byter med varandra som vi bytte bokmärken med varandra när vi var barn. Aprikos rosa nätter. Där vi en gång älska. Nu endast ett tomt skal av den jag en gång var. Stjärnklara nätter. Jag andas in. Du andas ut.