Stenskott i mitt hjärta av glas. Vindrutetorkare föser bort tårar av bärnsten. I backspegeln jag ser dåtiden flanerar förbi. Som om ödets ironi sammanför oss du drottning av nyponrosens charm. Vi avvaktande flirtar, medan pärlugglan och berguven blickar ut över solnedgången. Vi minns de minnesluckor livet gett oss. Som ett skyddande lager aloe vera och vi åter kan bjuda upp till dans, samtidigt som rådjuret ur dimman ana. Vi dansar tryckare till hårdrocks ballad och önskar för evigt detta nu. Lusten i min själ av puderrosa äventyr vi återupptar kärleken som en gång var känslor pulveriserades och rinner genom min älskades timglas. Vita tigrar i vinden lekandes med såpbubblor och maskrosfjun. Blunda min vän av kärlekstörst och jag ska blåsa bort allt som inte var vi i sagans siste andetag. Lögner blir till sanning och sanning blir till lögner. Någonstans vid regnbågen vi förskönar och putsar vår päls och den lömska bitterheten aldrig får plats att gro. Jag älskar den kärlek av chokladdoppande jordgubbar och en klick grädde kan förföra de intima känslornas ö. Vi utbringar en skål. För evigt den haltande ballerina i speldosan ler. Men hennes känslor infångade i snöglob. Vi förnimmer den sommar som aldrig slog ut i full blom. Men jag kan tindra för både dig och mig. Kristalltiara i natten. Av dig jag romantiserar. Samtidigt domherrar på våra hjärtan av vinterns kärve älska.