Det oskapade trängs inte bland oss
Det finns en stillhet och en djup tystnad emellan

Den som vill höra det ohörda, se det osedda måste vara stilla
Vänta på att föras genom natten av Den gudomliga handen

I tystnad falla in mot oändligheten
för att invänta gryningen


*


Den som hungrar efter det oskapade ordet
Som inte kan leva utanför dess ljus

måste invänta
minnet av den barmhärtighet som steg ned och vidrörde allt skapat

den hand som myllade ljusfrön
i mörk jord

Den hand som för den utblottade, den väntande, den lyssnande

-den vilande-
in i sitt ljus

med en rörelse
lika lätt
som
när man bryter ett bröd
eller lyfter
en kalk mot himlen