Solvarm sväljer stenen
Sluter sina skulderblad
Om måsarna vid ljusets
Avskedsserenad

Tuggar trängda tankar
Märker mot ur mörkertal
Stillar den som vankar
Utanför sitt skal

Lotsar sedan sinnet
Till sömn av vågens gång
Där flugorna med flimmerhår
Förskansar själ i tång