Stanna någonstans innan sömnen
i det stora mellanrummet
bland vissnande skuggor av kronblad
och fåglarnas kors över vägbanan
rörelser i ögonvrån, ett dun
som oavlåtligt faller
försvinner under snön, blindvitt, avgrundsstilla
och månljuset som strilar i din kropp
fyller den som vatten i ett svalt kärl
huden av mjukt tenn
du lyssnar ut i natten
efter drömmens steg längs grusgången
trafikbruset, ett långsamt regn