allt, allt, allt exploderarI mitt rum, på golvet, lera, kattens avföring och urin, jag vrider mig, är där, i och utanpå och ovanför, mina händer känner min kropp och allt, allt, allt exploderar och ovanför och inuti, sprickor expanderar, allt är överallt och allt är du och du finns inte, finns inte, finns inuti och ovanför och överallt finns du i mina sprickor, i mina ögon, mina fingrar du är överallt och du är min röst som fyller rummet med allt, kväver, kväver mig, trycks ner och på mig finns dina andetag dina händer rör mig som de alltid har och som de alltid har ska göra och så som det var meningen.
Prosa
av
u3289h4
Läst 171 gånger och applåderad av 7 personer Publicerad 2019-09-12 19:47
|
Nästa text
Föregående u3289h4 |