Du född ur det skapande intet
skild från jord jämte himlen
kanske det enda ärliga
möjligen det enda sanna
den enda stadiga grunden

Fylld av mörkrets ljus
när denne täckte dig
födde slutet för oss
skapade luften
gav oss dagen

Dig möter jag
ensam med ditt sällskap
var dag
du kommer till mig
fruktad

Varför då
frågar jag mig
du som gav oss sömn
gav oss drömmar
varför stryper du mig?