Som svepande målat i akvarell
Den gamle mannens stappliga steg anas genom grenverket
Små flikar av röd jacka i kontrast mot hundra nyanser av grönt
Och där hans gula hund
Men nosen vänd mot husse
Söker bekräftelse i blicken
Hundögonen säger: Jag är
Mannens blå svarar: Än är vi här

En cirkelform i vår gröna tavla:
Det slappa kopplet
Hundens huvud
Blicken genom luften
Mannens krumma nacke
Den röda armen med handen runt läderremmen

Allt är till hälften gömt i grönskan

Några steg till, sen ser vi dem inte längre
Inga flytande akvarellprickar i gult eller rött
Bara vitt solljus som silar genom tusentals luckor
Mellan bladen och stammarna
Och den gröna vattenfärgen flyter ihop i sjok

Var de här?
Vart gick de?