Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Regressioner 11

Jag skymtar dina färgade fingertoppar i det dova mörkröda



När handen nästan var helt igenom visa du din handflata



Ett avlångt skrik, en förvriden ande utdragen  likt omänskliga leder

Kopiorna radas upp nu av nästan familjära ansiktsuttryck



I det närmsta hälls kokande metall över mig och benet blir tydliga reflektioner av bergets hemligheter



 mållöst uppskuren i okänd gravitation



Faller



Jag



Det mest terminala tillståndet



Av pressad verklighet



Hon tar tag i min hand



Fällande dom



I en vacker stad








Fri vers (Fri form) av Jag är Kumla
Läst 84 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2019-09-23 13:46



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Jag är Kumla