sollockigt hår frestar mig att sjunga
ljudet fastnar i halsen
kan orden vara för stora

iskall av tanken att bryta upp
bättre inget säga
låta läpparna vila mot axeln
viska så ingen hör

att bredvid dig är natten kortare
mörkret inte lika djupt
runt dina armar säker
från kolsvarta stup