En bit knäckebröd vid stentrappa

frusna  löv invid vår grav 

två ögonblick i koma ett 

och samma år 3 barn barnbarn 

liv senare 

frågade honom om den tiden

var den bra ? nej 

storslagen. 

i bruna brev anteckningar om

frusen tid blev kval

verklighet liv 

ansvar 

frågade om val deras riktighet 

svar som levs varje dag 

tystnad.

Två ögonblick i koma. dagar 

liv död. 

En penna i universum 

att fästa trådar runt 

fingertopp prövar hudens 

ålderstecken genom 

fönster immigt flottiga darriga 

händer sveper bort i

cirkelrörelser innan dimman 

skymmer  

tankar om hans tankar.

om henne. Oklar. 

Sorg förälskelse 

i röra. 

om honom.

                 [Ingen aning]

 bråttom skaffa attiraljer stolpar 

runt borgerlighet 

ung naiv

träffsäkra passande 

blödande nära såsom 

verkande allvarliga stora kärleken 

är.