Krabbklor i livets norrsken som hon kunde nypa tag om livets sköra skönhet.
Vilsen jag ej behöver vara. En blandning av midnattssolen och gryningen beskyddar mig och jag vågar mig ut bland stigar av porslinsskärvor och krossat glas.
Han och hon. Kontraster. Svart och vit. Panter och snöleopard.
Karamelliserad lögn smälter till tystnad vid broar som leder någonstans men ändå inte.
Påfågelfjäder smeker marmorstatyer. Det vackert nakna och sårbara vilandes i snäckskal.
Lämnad på asfalten den övergivna fridfullhet som hon en gång kände.
Gråtmild tornuggla med fjäderdräkt av nejlikor.
Trevande flirt om än så uppenbar. Älska på snötäcke av bergskristall.
Där slutet tar sin början och värken gör mindre ont.
Vi skiftar evighet om än bara för en stund i galaxens ädelsten.
Det lilla barnet inom oss vill bli sedd och älskad.
Vita duvor av snökvarts.
Som hon log.