Mina rader är förvisso, snuskiga men
Friska.
Nästan lika vackra, som balladerna på
Tyska.
Aldrig nånsin menade, för massan att
Förstå.
Och inte heller ämnade, att i tusen år
Bestå.
I undantag från regeln, kanske man kan
Lyckas.
Utan att som gris bli slaktad, av kritikerna
Styckas.
Så stämpla mörka sidans jedi, med röda
Etiketter.
Hamra in den spiken, som sticker ur
Parketten.
Även om mitt rimmande, förkastas av
Eliten.
Är jag likväl alltid glad, som ett svin i
Skiten.