I det röda huset med det gula 

rummet med den kungsblå 

soffan. Tre år. 

Minuter till en säng. 

ett liv att glömma. 

Kärleken dess smärta. Dess dödande 
kraft  tvingas betrakta ens nyväckta 

identitet i spillror tydligare och 

tydligare ju fler dar som passerar. 

tvingas hitta mening i det. 

Det hon klarat. Beundransvärt. 

om du vetat du hade förlåtit. Vi hade 

haft två barn. 14 och 12 år gamla. 

Att. Tillräcklig så i den grad att flickan 

knappt andats utan dig. Kvinnan inte 

än idag kan. Finns sekunder då döden 

tar mig. Hugger. Än. Då jag tar spaden 

vänder den och istället hugger mig. 
hela vänstra armen. Kring ett ljus om

mig. Jag den blinde. Som fick två 

seende ögon tack vare mötet med dig. 

Det är offrets hugg. Diktaren. Alla 

jävla dikter. Text på text på text. 

Örnens blick är skarp. Vi ser på varandra. 
vilar blicken. Genom två ögonpar med 

jämn makt. Väntar ut varann. 

Ur ögonvrån. Tonen både fadd. Skarp. 

Blodet som bultar mellan mina ben. 
som en förberedelse. På allvar. Det 

doftar. Som om ditt kön spritt sig i

min luft letat sig in. Som om du vandrar 

över vägg söker fångar tag dessa händer 

mjukheten som gungat mig. Här. 

Ögon som mellan patienter tåras 

kramper där jag krypt ihop. Vänt blick 

mot rymd. Väntat åter väntat låtit hav 

skölja genom. Våg efter våg. 

vad jag älskat dig.