Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

gravsättning

jag är djupt i hösten nu
det djupaste jag någonsin varit
och som i kärnreaktorn
åker mina neutroner
i ljusets hastighet
och klyver mig själv
i lika många löv som ligger på marken

denna hösts ännu mogna hjärta
när alla jag älskar sover
eller är borta
det är stumt här
och i gryningen sätter skatorna igång
en och en, blygt i början
denna dag skulle jag kunna gravsättas




Fri vers av Anya VIP
Läst 534 gånger och applåderad av 29 personer
Publicerad 2019-10-16 13:56



Bookmark and Share


  Blått Norrsken VIP
Fantastiskt starkt och berörande. Bokmärker din text
2019-11-25

  Gunnar Hilén VIP
Plågsamt visst men tänk alla som aldrig får tag i dessa starka känslor som TROTS dess sorg och bottenlösa övergivenhet talar om kontakt. Visst är skatorna där för vår skull !
2019-11-04

    © Birgitta Wäppling
Berörande skrivet. Orden talar sitt eget språk och här låter du dem forma och beskriva både känslor och diktjagets situation.
2019-10-24

  ResenärGenomLivet VIP
Vemodigt och berörande...jag kan förstå känslan...
2019-10-21

  Ulf Carlsson VIP
Vemodig och känslosam reflektion med stram struktur och utan överdrifter i bildspråket trots den djärva metaforen med atomklyvningen!
Personlig identifikation med olika naturfenomen är ett gammalt grepp i centrallyriken. I dag speglar det ett slags återbesjälning av den natur som förr romantikerna besjöng. Något för klimatdiskussionen?
2019-10-20

  Annie b'larsson VIP
Denna tog sig rakt in i mitt hjärta.

fruktansvärt bra. bästa jag läst på länge.

2019-10-19

  Lars Hedlin VIP
Känns och berör mycket...
2019-10-18

  Eva Solstrale VIP
tungt svårmod vemod ... vi får ha tålamod och lysa upp varandra med lite poesi så länge i väntan på ljusets återkomst...

löv är fyllda av konserverat ljus i klorofyll som går tillbaks till trädet så det klarar vintern... kanske är poesi likt det...
2019-10-18

  häggström
Din text är så vacker. Sorgen och vemodet har kraft trots ensamheten i gryningen.
Må dina nära som sover finnas där och hjälpa dig att samla ihop delarna. Efter klyvningen.
2019-10-18

    bittemi VIP
Hösten, döden, sorgen och liknelsen med kärnreaktorns neutroner. Dina ord väcker starka känslor!
2019-10-17

  TrollTörnTrappan VIP
ja, du kan då vara mångsidig : "i lika många löv som ligger på marken" = ännu en laserskarp liknelse på din lyra!
2019-10-17

  Beatriz Quevedo de Hansen VIP
Som alltid...din dikt förmedlar många känslor som känns igen...liknelse med kärnreaktor är fantastisk! Bokmärker!
2019-10-17

  Lena Staaf VIP
Tycker om denna fina, vemodiga text, vackra metaforer, du och hösten är ett.
2019-10-16

  Blomma-Stjärna VIP
briljant fångar du ditt levande mångsidiga själv
mitt i jordedjupet
hösten och döden
2019-10-16

  Birger Niliboy Nilivuoma VIP
Livet skall älskas, gravsättning dröjer!
2019-10-16

  KattenKin
Fantastisk dikt. Älskar första stycket, så fantasifullt formulerat. Magisk poesi säger jag med. Och andra versen; som jag känner igen mig!
2019-10-16

  Feliaxel VIP
Berörande läsning
2019-10-16

  ULJO VIP
Du har en otrolig förmåga att få till det. Berörande och tänkvärt skrivet.
2019-10-16

  Jenny Leine
Magiskt vilken poesi du skapar här! Jag fullkomligt älskar de inledande raderna och hur du väver ihop hösten så fantastiskt fint med vemod och livets cykler, där döden är något av det svåraste att handskas med, i synnerhet sin egen. Vilken poet du är!
2019-10-16

  Nanna X VIP
Outhärdligt sorgligt med många vackra metaforer. Gillar kärnreaktorn bland löven.
2019-10-16

  Kungskobran VIP
Suveränt
2019-10-16
  > Nästa text
< Föregående

Anya
Anya VIP