Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

22. Till killen som blev man

Älskade människa.
Det känns som att jag tar allting för givet. När jag slås av tanken blir jag rädd. Mamma varnade mig alltid för livets faror, men du gjorde mig så trygg så det är så lätt att glömma att världen är en hemsk plats. Du är mitt solsken. Du är min sliskiga och löjliga smörsång. Du är min fjantiga romantiska komedi.
Inom dig bär du ett litet mörker dit min sol aldrig når. I din sorglösa dagsfångst av livet finns en fiolsträng av en illavarslande sång i moll. Som klave på baksidan av en krona. Om jag kunde fiska upp dig från dina egna tankar, om jag kunde fixa det som gått sönder. Om jag kunde rensa och rengöra det som svärtat dig. Om jag bara för en gångs skull kunde lära mig att allt inte är svart eller vitt. Så kunde jag kanske känna mig lycklig jämt.
Men inte ens jag kan spela mina kort så rätt. Så du får mig som sådan jag är, och jag tar dig som sådan du är. Vi firar några år tillsammans nu. Vi börjar bli äldre.
Vi blir kanske inte vackrare men vår relation blir det.
Kommer du ihåg när vi gick ut med hunden den första julen vi var tillsammans, vi såg ett stjärnfall? Jag var tyst och önskade mig det här livet med dig. Jag kom på senare att jag inte önskade oss lycka, hälsa eller framgång. Bara oss två tillsammans. Det kanske vore bättre med lycka, hälsa och framgång men det finns en poäng med att det heter älska i nöd och lust. Man kan inte bara välja lust och ge upp när nöden kommer.
Det är aldrig så livet fungerat.




Kommer du ihåg fotograferingen på vårt bröllop?
Det känns som att det var evigheter sedan fastän jag minns det som igår. Du har berättat att du hade hällt i dig en halv flaska fireball tillsammans med dina vänner, i ren nervositet inför dagen. Du mötte mig på övervåningen iklädd din kostym. Du var så vacker.
Det var antagligen någon av de allra sista gångerna som jag såg den där killen som en gång var du.
Det kanske även var just där och då som jag första gången såg den man du är idag. Och du är otroligt nog ännu vackrare nu.




Prosa av otämjd
Läst 138 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2019-10-20 02:44



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

otämjd