Den natten gick jag ut i mörkret
såg stjärnorna i den kalla natten
Gnistrande vinter över min osäkra själ
då natten omslöt tystnaden

Tystnadens sång spelades under
månen och de gnistrande stjärnorna
Ensamheten genljöd i mitt bröst
omslöt tystnaden

Markens vita snö glimmade
sökte värma min kalla själ
Under månens vandring
omslöts jag av de tysta stjärnorna

Jag är inte längre rädd för mörkret
Det skedde då jag gick ut i nattens ovissheter
Mötte månen, tystnaden och stjärnorna
och omslöts av den gnistrande snön

©bo-rackson2019