Här bär vi vatten från en brunn och stannar till vid Rachmaninovs hand och ser en möbelbutik med intressantare format och människor som försvinner när tiden fryser långsamt, tårarna kommer med språket då ingen saga fjärmar nattens fjäll.

I natten är det varma som förjagar, hösten biter hårdare och stäppgräs, som du misstar för träd, och andra tjechovska detaljer passerar drömmens fjärdningsväg och orden bryter tid i en vindpust.

[med kaffe]

Står här i det oförställda allvaret och ser igen när vi öppnar ögonen och andas och lyssnar till tystnaden mellan solon, musiken slår mig ner i stolen, “Things we did last summer’, när höstregnet slår på rutan.

Du har aldrig sett Paris i regn, men läst om antenner i samma väderlek, när vi gick från men inte visste, men anade varthän.