Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

junkien lever

flytande dagar
beroende av mönster
soliga nätter
begravt i mitt sinne

staden suckar och vrider sig
hungriga ögon i mörkrets liv
nätverk och pling dysfunktionell harmoni

150 år för sent
flaskan som spyr
förvirra populationen
förirra koncentrationen

heroin, fentanyl epidemi
kasta in handsken
hon tänkte slå sig fri

upplyste själen med spruta och sked
men cirkeln slutar där den börjar
stadens paralys gathörnen och lyktornas ljus
tårgas, maglites och gummiskott
mmmm, det kliar så skönt

samtidigt tar jag kontakt
jag twittrar inte jag skriver på wickr
små vita planeter som expanderar i mig
så att natten får solljus, badar i vitt sken

men jag slutar jag orkar inte mer
paranoid av varje snut jag ser
kitty cat cutie hur blir man avdomnad?
utan att förvrängas som mannen utan tänder

tik tak tacka hungern
för känslan som uppstår
staden andas ut
lättad av att se mig njuta igen

in på wickr
in på bussen
av bussen
tja hur e läget?
handskakning

in på bussen
av bussen
genom stan
hem
in på rummet
ner i soffan
medicinera
andas ut

beroende av mönster
men nånting känns klart
cirkeln slutar där den börjar






Fri vers av kalles
Läst 212 gånger
Publicerad 2019-10-29 22:44



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

kalles
kalles