Jag sitter här med ett tomt papper och ska försöka få ut mina känslor, tankar och rädslor. Jag är på inget sätt en författare eller poet. Jag är bara en bruten man som gjorde ett stort stort misstag och det har hemsökt mig ända sen den ödesdigra dagen jag fick höra om den röda dörren.

Jag är en normal man i 40 års åldern som under tiden av händelsen jobbade som väktare i en medelstor stad i Sverige. Jag var ensamstående med en dotter och jobbade och drack för mycket. Jag jagade kvinnor som bekräftelse och var allmänt omtyckt av mina vänner. Jag var lång och tränad och relativt framgångsrik.

Nätterna hade dock tagit ut sin rätt och jag började få svårt att sova och mitt alkoholintag tog nästan skrämmande nivåer. Jag läste mycket. Framför allt skräck och det var vägen in till ett tyngre missbruk av Satanism, Ockultism och andra obskyrare böcker. Ju mer jag lärde mig desto mer ville jag kunna. Det var som en drog. Jag behövde inte längre alkoholen utan slutade tvärt och gick över på renare saker.

En natt när jag surfade genom Dark Webb på jakt efter en speciell bok så ramlade jag på en historia jag inte sett förut. Det var mer en novell och inte speciellt skrämmande. Det handlade om en Röd dörr och vad som hände om man gick igenom den.

Nog med introduktion av mig nu tillbaka till den egentliga huvudsaken Den Röda dörren.