Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En liten betraktelse kring musikens relevans.


Om evighetens gnistor

Är du upprörd? Musik ska lugna dig. Om du är trött, vederkvicker dig musiken. Musik; en bro mellan intryck och återfinnande. Mellan känsla och tanke. Musik, som längtan efter det odefinierbara. Den humanistiska kreativitetens, grämelsens och jublets tidlösa vittne, gnistan av en förmodad evighet. Människoexistensens klingande spår, svävande över de jordiska sfärerna:

Musiken, en hjärteregionens ambassadör. Våra trasiga själars medicin. Ett språk som vi förstår utan att ha lärt oss det. I vaggvisan skrider hon oss blygsamt till mötes, i symfonin brusar hon mäktigt iväg, hon bjuder upp till dans.

Gärna reser hon med oss till tillflyktens rike... musik - bara en glosa, enbart fem bokstäver, men otaliga förnimmelser. Från dig, till dig, genom dig. Elegant svänger hon i varandets takt, blir till innebörd, till passion. Förstärkt är ordet, omgivet av klang, meningsfull förefaller tiden, så den är utfylld av toner.

Kände du dig en bättre människa efter konserten? Tacka musiken. Generöst har den visa visan på detta vis bekänt sig till dig. Aldrig som substitut, utan ständigt sprudlande ur andens kärna. Ur frihetens harmoni.

Där människan möter sin lika, ler musiken, enkel och oersättlig. Och när människan lämnar de sina, mognar hon till tårar. Hon efterfrågar dina öron, men också hela ditt sinne för att rättfärdiga sin andning. Lyssna på hennes mäktigt smickrande lockrop, oavsett i vilken skrud förtrollerskan närmar sig dig!

Musik är urkraft. Och svar. Hur som helst, kärlek.




Prosa av Espresso
Läst 232 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2019-11-12 14:18



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Espresso