Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Dödsmarschen

På en knivsegg vi balanserar.
Upp mot dödens port vi marscherar.
I takt följd av helvetets vålnader.
Under våra fötter de fördöma själar vädjar.
Förtvivlat att få bli befriade från sin fångenskap som de bävar.
I djupets avgrund dväljs alla de sorgsna liven.
För hur länge tvingas de lida syndernas straff?
För all tid och evighet?
Vårt öde blev beseglat från de val vi gjorde under livets dar.
Nu börjar vår dvala, vår fasta, vår värsta mardröm avslöjar sig framför våra ögon.
I detta ögonblick av fasa, faller vi fort framför våldets vägnar.
Våra själar står nu till mörkrets förfogande.
Å, så skuggorna skrattar åt vår misär.
Hur de hånar och kallsinnigt pekar på oss ynkliga varelser.
För de vet vad som skall ske.
De njuter av vetskapen om de offer som väntas ges.
En efter en kastas vi in i elden.
Lågorna slukar ohämmat allt som står vid.
Våra skrik ekar ut i det fördolda.
Tids nog stiger vi alla upp ur askan.
Våra skepnader är nu förvrängda, förvridna till oigenkännliga.
Våra minnen är nu blott en dyster dimma.
Allt de kan göra är att fylla oss med bitterhet och vånda.
Från och med nu är vi djävulens fångar.
Vår form liknar nu formerna av de döda.
En ändlös likvaka tar sin plats.
Vi är de utvalda väktarna.







Fri vers av Eros Elton VIP
Läst 129 gånger
Publicerad 2019-11-13 00:22



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Eros Elton VIP