I den sträva kylan
Hostar man sig fram
Öronen får av vinden värk
Hjärnan vill komma in
Men vägen är isbrytande långsam

När inne värmen kommer
Så sänker sig axel spänningen
Lugnet blossar på kinderna
Och händer kramar om koppen
Kramar värmen ur kaffet
Som snart skall tina min frusna
stelnade min av längtan

Längtan till att få känna
Lugnets värme
Och den kaffe nöjda kroppens
vila från vädrets egensinniga kyla