Jag försöker förgäves
fånga former
av ånga
som bor i en annan värld
där borta, alldeles bortom horisonten,

former från en annan värld
som inte får plats i språkets famn
och som vägrar låta sig hägnas in av förnuftet
fast jag försöker
göra just detta,
gång på gång

och jag försöker förstå
varför jag gör det,
varför jag känner att jag måste
fånga formerna
gång på gång
som Sisyfos eller en flödande flod med rinntvång

men jag antar att syftet
aldrig kommer kunna formuleras fullt ut
och att det i mig som söker sig
bort
till den där andra världen
bortom horisonten
är ånga
även det