Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vårat märke på världen

Den rädsla vi borde ha av att säga adjö till henne,
denna världen,
den har aldrig funnits där.

att möta er blick, 
Ni som håller tiden i handen.

Så kom ni,
vi väntar,
nyfiket och med spänd förväntan,
väntar vi på att få tillgång till kunskaper,
det okända och fördolda.

Bara för att stilla vår hunger och törst,
nyfikenheten,
girigheten.

Kunskap som förblir fördolt tills sanden har spillts ut

Vad är nästa steg för oss,
nyfiken på livet efter detta men tveksamt undrar vi om någon vet vårt namn efteråt.

Vi kan inte styra vad som blir eller inte blir ändå

Så kom ni,
vi väntar,
nyfiket och med spänd förväntan,
väntar vi på att få tillgång till kunskaper,
okända och fördolda,

Så när ni är redo när timglaset närmar sig ett slut.

Vi vet nog att ni lurar runt hörnen och där stilla dröjer.

så när klockan tickar för varje andetag vi tar,
Med hjärtan som bultar,
när tystnaden högljutt påminner,
då vet vi att väntan är över.

Vet då att blir ni redo,
och knackar på vår dörr,
är vi inte rädda att gå bakom,
följa er i ledet på färden till bortom jordelivet.

Men hör här,
låt oss först få göra,
ett ynka skoavtryck på vägen

En brödsmula,
ett märke på världen.

Om Vårt arv,
vårt märke,
går förlorat,
om vårt minne sköljs bort av regnet,
hennes tårar.

Vi visste vilka vi var,
men vem vi är blir aldrig klart.

Kan vi verkligen tvinga henne att komma ihåg oss.

Vi sätter nog inte vårt märke på världen,
hon sätter sitt på oss.

Hör här och häpna,
vår stämpel är ju du och jag,.

Så lova mig att när jag är borta,
tänk på mig som en stjärna där uppe.
lova mig,
så ger jag dig samma löfte.

Så kom ni döden,
vi väntar,
nyfiket och med spänd förväntan,
väntar vi på att få tillgång till kunskaper,
okända och fördolda.




Fri vers av GloomyBird
Läst 148 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2019-11-20 10:25



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

GloomyBird
GloomyBird