I början av min levnad tyckte jag att jag hade så svårt med detta att jag
kände mig tvingad att möta dem som människor
istället för objekt för mina lustar
det visade sig vara ett ganska bra angreppssätt
dock räddade det mig inte från de vanliga relationsproblemen
i form av mer eller mindre brutala separationer, svikna löften och otrohetsaffärer
kort sagt inte från alla de problem som förknippas med ett vanligt leverne i konungariket Sverige nådens år 2019.
Men låt oss ta det från början. När jag började intressera mig för det motsatta könet tänkte jag putslustigt. Gärna pension men först några rejäla passioner. Det var nämligen den stora allt uppslukande passionen jag längtade efter ni vet kärleken med stort K den som var gränsöverskridande i ordets alla tänkbara betydelser och kanske även otänkbara. Men jag skulle få , som jag tyckte, vänta länge innan jag ens kom i närheten av denna kärlek. Det gick så långt att jag i min desperation under en promenad vid Mynttorget sände en bön till min skapare. Herre låt mig inte dö utan att jag fått ligga med en kvinna. Nåväl sent omsider blev jag bönhörd. Och det var inte helt lätt för en ung fumlig man att klara av Mandomsprovet att bli av med sin svendom. Kvinnan sa som en vänlig upplysning när vi skulle till.- Jag är inte oskuld om du tror det. Men jag var alldeles för fixerad inför provet för att upplysningen skulle inregistreras i mitt medvetna jag..
Efter genomförd akt viskade hon -Du skulle ha värmt upp mig mer
Suck o suck men jag var lycklig efter genomgången debut
Med tanke på omständigheterna var jag helt nöjd med detta
Men tiden gick och gick och när jag sent omsider ånyo passerade Mynttorget kom
bönen till mig igen. Inte skriven i samma eldskrift som tidigare .--och så ännu en.
Ja säg väl den lycka som varar för evigt...….