vad gör man när man känner sig som ett asplöv
fast man borde vara en ek
med rötter
flera meter under marken
när varje bris blir ens fall
varje steg ett skalv

jag vill lägga händerna mot marken
borra ner mig i jorden
men jag är inte en sån
det har jag väl för länge sen förstått

för i mitt vattenglas
pågår ständiga stormar