Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Klangskålen

Han sträckte sig ut ur tomrummet
Rörde vid mig
Skickade sin elektriska puls
rakt in i min kropp
Den genomljudade mig
Jag blev en klangskål
Ett vibrerande kärl
Uppfylld av hans toner
rann hans vibrationer ut i form av tårar
Jag var vaken

Jag tänkte
Den här mannen
Han har mer kärlek i sina fingertoppar
än jag någonsin upplevt sammantaget i hela mitt liv




Prosa av AuroraCecilia
Läst 162 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2019-11-30 11:51



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

AuroraCecilia
AuroraCecilia