Han tycks haft allt emot sig
Paul B.E Andersson ( 1930-1976)
vad gäller förmåga anpassa sig
till den socialt accepterade normen.

I egenskap av narkoman,bisexuell
och "oäkting"(som utomäktenskap-
liga barn benämndes på den tiden)
blev barnhemsbarnet Anderssons
framtid att finansiera sitt narkotika-
beroende genom att bjuda ut sig
som prostituerad homosexuell
till bättre bemedlade herrar,
i vars förehavanden av sexuell art
antogs vara skyddade av inflytelse-
rika myndighetsutövare samt även
Gustav V.

Anderssons poetiska produktivitet
var sparsmakad,beroende på hans
narkomani,
men en slags debut kom ändå till
stånd genom "Metamorfosgruppens"
försorg i början av 1950-talet
vilken föga uppmärksammades
av kultureliten.

Hans enda verk som rönte någon
framgång,
genomgick flera stencilerade vändor
och redigeringar innan den gick
ut i tryckt bok,
i vars innehållsrika mörker,
den inte lämnar någon spricka,
där ljuset kan tränga in.


*