du ville ge mig din jordfräs
som ett slags botemedel mot mitt ogräs
jag sa att jag inte ville ha den
att jag behövde motion
att jag behövde gräva med spaden
varje dag, som en slags solution
för min inre tristess
vi pratade aldrig mer
du besvarade inte mina sms
inte så att jag tror att du mig ratade
eller att det fanns någon slags inre ingress,
nej, mer som livet är mest
allt det där som går förbi
tiden vi har och tillfälligheternas; vadvardevi?
några veckor senare var du borta
du fick en hjärtinfarkt och dog
pump pump aorta
ett hårt grepp om ditt hjärta och du var,
pump pump aorta, du är
där
på andra sidan
så långt ifrån mig
borta
och kanske hoppas jag
att jag träffar dig där, i framtiden
allt det där som jag tänker på
om det där ingen i livet vinner
för vi som lever i samtiden
och som inget om döden minner
och det där
det där om att det knastrar i gruset där jag går
nu när det gröna på jorden är fruset
och andetag sväva fritt där jag står
om det där
det där om att jag inte kan gräva mer
det hoppas jag du förstår
och kanske hoppas jag
att jag träffar dig där, i framtiden
och allt det där
som jag tänker på