Kom och luta huvudet ett slag 

min vind ska läka läka det du

trodde att du kunde ordna 

det hon faktiskt hoppas att du 

gjorde gjorde genom blick mot 

framtid den stackaren som låg 

därunder hörde dina ord 

vår stackars gud har säkerligen 

hört det mesta har säkerligen 

även humor kan troligtvis förstå 

dig rädslan 

och kvinnan stackars kvinnan 

vars ögon värkte när din själ 

försvann du visste allt om sånt 

minsann 

Min vind tar bort din brand dess

tvekan tomheten tomheten som 

syns mellan de upphängda tavlor 

i de porträtt mitt jag försvann